Social licens to operate (SLO) erkänner behovet för utvinningsindustrin att gå bortom regulatoriska krav och ta socialt ansvar, vilket kräver samspel mellan företag och deras intressenter.
Insatser för engagemang pekar på dialog som en central del för att öka inkluderingen i exempelvis beslut om markanvändning inom landsbygdsstyrning. Eftersom det finns lite forskning om vad som utgör ”konstruktiv dialog” undersökte denna forskning empiriskt hur dialog konceptualiseras av experter inom engagemangspraktik i SLO.
Utövare beskrev konstruktiv dialog som både en tröskel för och en indikator på social licens. Detta resultat ligger i linje med akademisk teoretisering av dialog, där dialogen representerar en samarbetsinriktad form av engagemang som är central för utvecklingen av SLO.
Utövare menade att dialog oftast, och potentiellt problematiskt, operationaliseras som en målstyrd process, i linje med tidigare arbete som beskriver ett ”spektrum av dialog” från strategisk till lärandeorienterad. Kontextuella realiteter, såsom tid och kostnader, avgör var den genomförda dialogpraktiken i slutändan hamnar.
Analys av utövares synpunkter tyder på att industri och akademi kan behöva överväga framtida praktik och forskning kring engagemang mot bakgrund av den centrala roll som ömsesidiga dialogiska processer spelar för att öka inkluderingen i SLO-processer.
Läs hela rapporten här.